Kvicksilvermätning under höljet på ugnen i Landskrona
för fastställande av diffusion genom infodring
ooOoo
ooOoo
Diffusion innebär slumpvisa rörelser av otänkbart små molekyler, de passera lätt genom till synes täta material. Molekylrörelser växer med temperaturen. Molekylerna förflyttar sig alltid från hög kvicksilverånghalt till lägre. Är kvicksilverånghalten lägre utanför ugnen än inne i den, passerar således molekylerna ut genom ugnsmaterialet.Diffusion förväxlas ibland med konvektion som däremot är tryckberoende och påverkar gasblandningen via fläktar, kanaler och spjäll. Kvicksilvrets förmåga att "försvinna" är dåligt känd bland branschfolk.
Naturvårdsverket tillsatte därför under 2001 en särskild arbetsgrupp för att utreda frågan - vart tar kvicksilvret vägen och varför fungerar inte de nya kolfilteranläggningarna?
En kraftig diffusion förorsakar en stor förlust av kvicksilverånga redan från själva krematorieugnen, det framgår av ett stort antal mätningar vid svenska krematorier. Sättet att stoppa den primära spridningen går ut på att åstadkomma en kemisk reaktion redan i härden, för att där binda kvicksilvret kemiskt.
Den ofta rekommenderade industriella metoden, att avskilja kvicksilvret senare i rökgasflödet, "through end - of - pipe techniques" fungerar därför inte vid krematorier.Denna primära diffusion övergår senare i en sekundär diffusion som innebär att kvicksilvret lämnar slutprodukten om den består av sot/aska + aktivt kol. Trots förvaring på tätslutande plåtkärl är lagringsstabiliteten mycket dålig. Efter 12 månaders förvaring i rumstemperatur finns knappast något kvicksilver kvar i restprodukten.
Lagringsstabiliteten av kvicksilver i slutprodukten måste vara absolut, i annat fall minskar effekten av reningsmetoden i takt med diffusionen. Även de dyraste reningsanordningar blir då värdelösa i avseende kvicksilveravskiljning.
Därför kan man i dag påstå att kvicksilverrening med kolfilter utan QuickSafe ampull är helt resultatlös.
Hur farlig är diffusionen?
I en engelsk undersökning (Maloney, Phillips, och Mills: Lancet Vol.357, Nov.14 1998) visades att krematoriepersonal (97 st) hade signifikant högre koncentration av kvicksilver i hårprover än en kontrollgrupp (46 st) som inte var utsatt för kvicksilver i sin arbetsmiljö. Den administrativa personalen (28 st) hade högst koncentration, personalen i ugnsdelen (45 st) hade lägre och de som arbetade ute på kyrkogården (11 st) hade lägst. Eftersom 30-50 % av kvicksilvret snabbt diffunderar (sprider sig), rakt genom ugnsväggarna och förs vidare till alla utrymmen i krematoriet med internventilationen, är det inte förvånande att de två första grupperna hade höga koncentrationer. Kvicksilverhalten i hår speglar långtidsexponering mycket bättre än den i blod och urin där halveringstiden är ca 30 timmar. I Sverige har endast blod- och urinprover undersökts hos krematoriepersonal. De flesta krematorier i Sverige kremerar huvudsakligen 3 dagar i följd per vecka och om provtagningen sker på en måndag får man ett falskt nollsvar.Docent Gerhard Holm
Se även e-mail från Docent Robert Pompe, Svenska Keraminstitutet.
PDF-dokument